Idag har det skett, nu är det konstaterat att världen inte är så stor så stor som man kan tro. Det var nämligen såhär att när jag skulle till huset efter att hämtat en sak på mitt rum så mötte jag en man i trädgården som anmärkte att jag gick så snabbt. Jag skyllde på regnet och han sa att jag skulle ta och vänja mig, vilket jag redan gjort efter 4 dagar av regn. Men sen så kom vi in på Sverige och jag frågade om han hade varit där någon gång. Han brast upp i ett leende och berätta stolt att han brukar försöka att åka till Sverige varje år för att vandra i fjällen. Och om man vandrar i fjällen i Sverige så har man ganska troligt passerat Kiruna, vilket han mycket väl hade gjort. Så Kiruna är inte längre bort än en man i trädgården, det känns bra att veta.